Det här är den bästa musikaliska uppenbarelsen sedan… jag vet när. Familjen Fiol är som känt den mest angenäma familjen man kan lyssna på i den här delen av universum. Så ett projekt som innehåller skiva efter skiva med Familjen Fiol är bara för bra för att vara sant. Och när jag säger ”skiva efter skiva” så menar jag verkligen det: wikipediaartikeln räknar upp bra mer än 200 titlar.
Kända och mindre kända artister och grupper har fått sina låtar förbättrade, helt enkelt. Jag menar, varför skulle man vilja ha kvar gitarren när man kan få fiolen?
Jag letade just runt i det här paradiset och plockade på mig fem skivor. Bra många fler hade kunnat följa med, men det får bli i etapper. Som premiär blev det: Evanescence, Korn, Sarah McLachlan, Tori Amos och System of a Down. Inte nödvändigtvis för att jag tycker att deras originallåtar är superbra alltid, men för att de kan bli riktigt intressanta i den här nya formen. Jag vet att SofD är det, för jag lyssnar på den nu. Underbara ljud!
Vitamin Records.
Visar inlägg med etikett Musik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Musik. Visa alla inlägg
fredag 26 september 2008
tisdag 9 september 2008
Håll käft och spela fiol istället!
Av allt jag lyssnar på så är Emily Autumn den enda favorit jag oftare än inte avskyr. Hon är en lysande violinist och hennes klassiska skiva Laced är en av de jag lyssnat allra mest på. Här är ett exempel på att hon kan hantera det:
http://www.youtube.com/watch?v=YwaeK6bC5jw
När hon plockar upp elfiolen så börjar experimenten som jag faller så lätt för. På skivan med det passande namnet Unlaced finns åtta sådana här låtar, eller ”är det någon som blir ihjälslagen med en rostig och ostämd fiol!?” som de också kan kallas. Oljud eller inte, bedöm själva. Jag tycker att det är underbart.
http://www.youtube.com/watch?v=Xt2GmkQbWDQ
Men när hon överger fiolen och öppnar käften kan resultaten bli vedervärdiga. Hon kan sjunga alltså, och det finns låtar med sång som jag verkligen gillar, men för det mesta så verkar hon använda tungan som en osthyvel mer än något annat. Problemet är nu att Emily Autumn verkar välja det här som framtida karriär. Allt det där sköna, den klassiska fiolen, elfiolsexperimenten och de alltför sällan hörda ljuden från en cembalo överges. Blä.
http://www.youtube.com/watch?v=V8r9lTR3NAA
(Undra vad hennes årliga kostnad för kläder, smink och hårfärg ligger på?)
http://www.youtube.com/watch?v=YwaeK6bC5jw
När hon plockar upp elfiolen så börjar experimenten som jag faller så lätt för. På skivan med det passande namnet Unlaced finns åtta sådana här låtar, eller ”är det någon som blir ihjälslagen med en rostig och ostämd fiol!?” som de också kan kallas. Oljud eller inte, bedöm själva. Jag tycker att det är underbart.
http://www.youtube.com/watch?v=Xt2GmkQbWDQ
Men när hon överger fiolen och öppnar käften kan resultaten bli vedervärdiga. Hon kan sjunga alltså, och det finns låtar med sång som jag verkligen gillar, men för det mesta så verkar hon använda tungan som en osthyvel mer än något annat. Problemet är nu att Emily Autumn verkar välja det här som framtida karriär. Allt det där sköna, den klassiska fiolen, elfiolsexperimenten och de alltför sällan hörda ljuden från en cembalo överges. Blä.
http://www.youtube.com/watch?v=V8r9lTR3NAA
(Undra vad hennes årliga kostnad för kläder, smink och hårfärg ligger på?)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)